tisdag 4 januari 2011


Innan trodde jag att ett sår skulle vara utan plåster för att "torka" bli ruva och trilla av, men jag har fått lära mig att ett sår ska hållas fuktigt och läka inifrån, för läker det bara på utsidan kommer ruva kunna rivas av och såret är lika stort igen. Så behöver jag med behandlas.

Nästa vecka ska någon läsa upp anhörig breven för pappa på hans behandling.. Jag vet inte hur farmor och Sandra beskrivit hans missbruk men för min del har det tagit större delen av mitt liv, både känslomässigt och tidsmässigt i tänkande.

Fast det skulle jag aldrig säga till honom, någonting gör att jag fortfarande vill linda in allt i bomull, och andra säger att då var då.

Ja visst då var då, men det som var byggde min självkänsla, min osäkerhet och misstänksamhet mot allt och alla. Det är inte hans fel, men han tror fortfarande att vi inte tagit skada av hans beteende, som vuxen idag kan jag inte lägga över något som helst ansvar på mina reaktioner i någon annans händer.

Men som barn, oskyldig flicka, va hade jag att välja på då. Jag var ju rädd, rädd att han skulle fara illa, rädd att han inte skulle komma, rädd att han skulle komma onykter, rädd att förlora han, rädd att han skulle ramla, rädd att jag skulle göra honom besviken så han skulle dricka mer, rädd att jag skulle vara tråkig så han tröttnade på mig och gjorde något annat, rädd att vi inte skulle komma hem, rädd att förlora kampen mot alkoholen.

Jag förlorade alltid kampen mot alkoholen, en alkoholist har inget val i valet mot sina barn eller flaskan. Han var sjuk och spriten styrde honom.

Men att han var sjuk och det styrde honom var ju ingen tröst för mig som barn, jag trodde verkligen att allt var mitt fel, och allt han gjorde gjorde han för något jag sagt eller gjort fel.

Jag trodde allt kretsade runt mig och tog ett oerhört stort känslomässigt ansvar för allt som hände och kunde inte hantera det. Vilket i sin tur ledde till att jag kännde mig otilräcklig vad jag än gjorde och slog mycket på mig själv..

Jag måste växa inifrån, precis som jag läker ett sår på knät så måste jag läka min insida.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar