Vaknade på soffan kl 8 och hade dålig känsla i kroppen. Är ju helt slut och orklös, måste kämpa kämpa kämpa....
Drömt mardrömmar inatt faktiskt, kommer i perioder, känns så verkligt och sen vaknar jag med den känslan och den stannar lände ibland hela dagen.
Sugen på gott/ont, kommer inte ur mitt sockerberoende, inget jag pratar direkt högt om känner skam som med allt annat beroende jag har, men nu igår sa Fia rätt ut att hon hade konstaterat att jag var extremt-sockerberoende, hm ja jag kan hålla med, men vilken ser det som ett lika allvarligt som med drogerna.
Igår hade jag varit drogfri i 4 år, jag och Fia firade med bio, men bara för det har jag inte varit fri från min beroendepersonlighet, den hänger över mig i allt och den som inte har det kan kanske inte förstå och då känner jag mig bara så dum och dålig karaktär.
Men gisses någon gång vill jag känna mig helt fri, mer än bara någon dag!
Kram och Sol till mina barn
Det där med att vara sockerberoende är HEMSKT! Jag kommer inte ur det. Och bara för att jag inte är tjock, betyder det inte att jag inte lider av det. Jag hoppas över måltider till förmån för att käka godis och annat skit. Huden och håret mår inget vidare vill jag lova. Lycka till! Vi får kämpa på båda två. Kram M.
SvaraRaderaTack för din öppenhet Mia, jag känner igen så mycket av det du skriver... Beroendepersonlighet, JA... Och det där med barnen, det ständiga dåliga samvetet för att man inte kunde leva med deras pappa, flykten, vad är det man flyr i från? Sig själv, man söker lyckan och bekräftelsen utifrån genom sina olika beroenden, vilket gör att man mår ännu sämre... Svaret har man inom sig själv, att bygga upp sin egen självkänsla med hjälp av 12 stegs programmet i AA och ACOA. Kram o tack vännen!
SvaraRadera