jag har så svårt att släppa taget, jag har så svårt att gå vidare. Jag har så svårt att förstå. Jag trodde du skulle stötta mig jag trodde du skulle hålla om mig när allting kändes som värst, var är du? varför finns du inte här.ångesrten kryper på mig bara djupate och tungre. jag försöker ringa dig, du ignorerar mig, jag fattar ingenting, snälla sluta. jag trodde du älskade mig. varför vill du då jag ska må så här. DEt hade väl varit så enkelt att bara svara mig.
"mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden"
söndag 21 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar