måndag 26 januari 2009

spy lite över de som skiter i sina barn!


nej nu måste jag bara få bli lite irriterad fast igentligen är jag nog ledsen. Jag vet att alkoholism och narkomani är en sjukdom, men ooo jag gillar inte när den skadar mina barn. Min pappa är alkoholist och narkoman, när jag var liten så passade jag han och tog hand om min syster varannan helg, och han ljög ständigt och lovade saker han inte höll, jag kännde ofta mig svuken och övegiven. Jag blev självklart (fast jag lovade mig själv att inte bli som han) presis som han, jag dövade mitt sårade barn med alkohol och droger, blev snabbt beroende och har fått kämpa jäkla inamma för min nykterhet, det är inte lätt att vara 23 år sugen på livet van vid sprit och droger och lära sig leva nykter och ha roligt nykter, det är inte häller lätt för omgivningen att förstå att ett glas kan för mig tillbaka till de helvete som var, kanske på en kväll, kanske på en månad kanske på ett år, ingen aning, men helvetet kommer det vet jag, jag har varit där med denna jävulska ångest smärta när drogerna ska ut ur kroppen, de gör så ont abstinens, skaka fryser ont i hela kroppen, jag kryper ihop som en igelkotte och vill bara försvinna, vad gör jag om jagg vill försvinna, jo jag tar igen för att bli "frisk" och karuselen är igång. och jag gjorde presis Vad som hälst för att få tag på knark eller sprit, jag är tacksam att jag inte är där idag, jag orkar inte leva i det helvetet, men som sakt, jag tog mig ur den skiten jag beskrev nyss. Jag riskerar inte det med ett glas!

Nu är jag mamma till två underbara flickor, jag har massor med fel och brister som jag försöker arbeta bort, men jag tror inte man kan bli fullkomlig häller, alla är vi männniskor med våra styrkor och svagheter. Jag tar ansvar för mina barn idag, men hade inte jag blivit nykter hade jag förmodligen inte kunnat eller velat att de skulle vara tillsamans med mig i mitt helvete.

Vildas pappa är med alkoholist och narkoman, inte nykter, han har ingen som hälst kontakt med vårt barn, inte vid jul ingenting. Hon fyllde tre för några veckor sedan men han ringde inte skickade ingen paket. Han bor ihop med en tjej som har två barn tre km från oss, dom barnen hämtar han på dagis, leker med, firar jul köper paketer till, varför gör han så? det gör mig så jävla ledsen, när jag tittar på vilda som är helt underbar och han går misste om allt det, det kan jag tycka är synd, men när hon säger - jag älskar pappa, kan ite pappa hämta mig, ja då blir jag ledsen och förbannad. Sen när jag får höra att han är ute och festar och umgås med massa andra männinskor så blir jag ännu argare, skulle han inte kunna ta vår flicka ner till ritz nins en gång i mån så hon bara skulle fått känna sig viktig och spesiell och älskad. Jag vill inte hon ska känna sig lika övergiven som jag känt mig hela livet eller så sviken, så nu slår jag näven i bordet, jag ska inte svika och ljuga för mina barn jag ska inte ha det på mitt samvete sen ska jag göra allt som står i min makt till att ingen annan gör det häller. så det är kanske av kärlek hennes pappa inte hör av sig, han vet kanske inte om han kan passa en tid eller om han kan hålla vad han lovar så därför ger han inte henne några förväntningar.


puss kram och kärlek till mina barn

1 kommentar:

  1. Hejsan Mia. Skulle bara tala om hur rörd jag blir av det du skriver! Beundrar hur stark du är!. Önskar all lycka til dig och dina två flickor. Kramar/ Lotta Hedlund

    SvaraRadera