Goda grannar

Nja vi har alltid haft det väldigt lugnt och skönt i mitt trapphus. Var och en sköter sitt och tar sitt ansvar, men nu har det flyttat in tjat-tant bredvid mig. Jag blir så trött och nu klagar ju jag på henne så jag är INTE ett dugg bättre egentligen.

Jag har en granne längre upp i ett annat hus som har som vana att harkla sig och det låter såååå sjukt äckligt, hela tiden gör han det. Jag skrattar åt det. Men nu har hon som flyttat in börjat skrika åt honom. Gått förbi och skulle lägga lappar till honom.

Så igår kom hon fram och frågade om jag hade hört han som harklar sig, jo det har jag ju och så berättar hon hur mycket det stör henne och det är förargelseväckande beteende.

Då sa jag att jag tycker med det är äckligt, men försöker bara se bortom det, kanske är han sjuk han måste göra så av någon anledning.

Då tycker hon han kan gå in och göra det.

Men även om han är sjuk måste han väl få vara på sin balkong eller ute plats tyckte jag.

Det finns massa massa massa saker som vi kunde gått runt och anklaga varandra för och störa sig på, men väljer jag att bo i lägenhet måste jag respektera andras fel och brister så länge det inte skadar någon. Eller har jag fel? vad tycker du?

Eller låter jag dessa saker förbigå mig för att jag själv inte alltid följer reglerna, typ ställer sopor utanför dörren och parkerar i trapp huset. Eller väsnas tidigt på morgonen.

Jag har fått en förmåga att skaka av mig det mesta som ligger utanför mig själv, och ta vissa saker med ett skratt. Andra saker sätter sig som om jag var badad i tjära och rullade mig i fjädrar, och det skulle jag med bara vilja kunna skaka av mig. Men det kommer kanske med tiden.

NU
-Vilda penicillin, hon har öroninflammation

SEN
-Kaffe