Jag må jag leva :) (Jag lever)

Vissa dagar känner jag att jag lever mer än andra. Idag är en sådan dag faktiskt, jag har bara njutit skrattat och varit mig själv. Egentligen har hela denna veckan varit så bra när jag tänker efter. Va bra jag har det!

Saknar Malin till tusen, inte alls sett mycket från den rödhåriga vackra kvinnan, hoppas på en träff imorgon, fika på stan kanske?

En sak slog mig nu i morse när jag stod i kassan, att pappa ringde inte mig nu när jag fyllde år, men nu blev jag inte ledsen, och jag tänkte inte på det fören några dagar efter.

När jag var liten va det honom allt kretsade runt, både jul och födelsedagar.

• Ska han vara nykter?
• Kommer han dyka upp?
• Har han köpt present?
• Kommer han ihåg det?
• Kommer han bråka och vara stökig?
  
• Kan han va den pappa jag önskat mig för en dag?

Jag vet svaren på alla dessa frågor, och har du med vuxit upp med en missbrukande förälder så vet du med, eller kanske du är beroende av något eller känner någon som är.
Svaren är:

• Nej
• Nej
• Nej
• Nej
• Ja
• Nej

hm idag jag jag le åt det, och hoppas att jag i framtiden jag hjälpa ETT barn som växer upp i missbruk, då har jag lyckats stort. Minns en gång när jag var runt 11, och när jag fyllde år hade pappa lovat mig jag skulle gå in i en affär och välja nästan vad jag ville, ooooo va spänd jag var.

Enda haken var ju att det inte var i vilken affär som helst, det va i stans tatuera studio. Vad skulle jag vilja ha där då, tatuering kanske???? :) Förmodligen var väl tatueraren skyldig pappa pengar, han hade inga och pappa slog två flugor i en smäll.

Det slutade med att jag valde ett halsbandet med svart läder rem och Tors-Hammare, normalt? För mig va det det.

Nu är jag slut i kroppen, sov dax.

Drömm fint