Läxa

jag är sådan som person att jag drömmer, eller fantiserar.Men ska jag vara ärlig så tror jag nog alla är det. Men för mig är det Både till fördelar och nackdelar. Fördelarna är ju att jag kan tänka hur någonting skulle kunna bli, kan jag kalla det konsekvens tänkande? Om jag gör så här, då kan det bli si.

Men för mig är det faktiskt mest nackdelar. Och jag har fått lära mig genom dessa åren som jag tittat på hur det är att växa upp med missbrukade föräldrar, att vi som vuxna har en del hinder i vår vardag som gör att livet ibland kan bli lite struligt. När jag var liten så hade jag drömmar, planer. Men det slutade aldrig bra som det gjorde i mitt huvud, utan det slutade i kaos. Det gjorde att jag snabbt slutade förvänta mig att någonting skulle bli bra. Skulle vi på semester så tänkte inte jag att det skulle vara roligt, utan jag såg alla det mest tänkbara scenarier framför mig. Det blev ett skydd för mig att inte uppleva besvikelse. Ett sätt att överleva.

Jag måste som vuxen verkligen försöka jobba stenhårt för att få bort det tänkandet. Och inse att allt är väl precis som det är just nu och skulle jag drömma mig bort lite, så behöver jag inte alltid tänka ut det värsta. För mig är det jätte svårt, där har jag inte kommit särskilt långt faktiskt.

Jag skäms bara när jag skriver det. Men så är det.

Idag är allting väl med mig och jag ska försöka ha den känslan med mig hela dagen. Och SLUTA med mitt katastroftänkande (som jag kallar det).

Jag skulle vilja skicka massa mod kramar till min älskade Malin, som har en liten Alva som ska ut och resa utan henne denna helgen.

Och sen är jag lite förundrad över Fia som inte kan åka på tripp i helgen, för hon ska på ko utsläpp. Låter konstigt, men tydligen kollar alla på när dom släpper ut korna i sommarhagen. Får vi följa med?
Kram