oo nu har jag haft två jävulskt jobbiga kvällar, bara gråter gråter gråter, käner mig så sjukt ensam, hur kunde det ta slut så här, varför ska jag vara så ledsen, varför kan jag inte göra som innan, då stängde jag ju av, möjligen träffade någon ny, eller knarkade på den ensamhetskännslan.
men jag vill ju inte va med vem som hälst, det hjälper mycket att umgås med vänner, men när kvällen kommer barnen sover tankarna rusar, ja då blir det svårt att vara "duktig"
naaww!!!!!!!! pallar inte just nu, tittar ut på all ny snö med, vill inte gå ut, vaknade på soffan igen med kläning strumpbxor och kofta! gråter mig till söms, och pallar inte resa mig på natten sen, för vaknar jag vill jag somna till tv, piss
fredag 20 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
men så ska kan man ju inte ha det juuu!! Hoppas verkligen att du lyckas komma bort från det här. Jag vet precis hur det känns. När det var så för mig sov jag med alla barnen. Då kändes det mycket bättre. Styrkekramar i massor!
SvaraRadera