AnonymaAlkoholister

Ikväll var jag på AA möte, det var bra, tillbaks till lugnet i källaren en timme sen upp igen med ny energi. Bra mycket bra.

Hur hamnade jag på AA och varför, jo bitvis har du läst min historia, Men jag fortsätter där det känns rätt. När jag hade fött lilla vilda så redan på sjukhuset efter operationen blev jag beroende av morfin direkt. Hur jag kunde bli det är en annan historia, men så var det. Efter BB när vi kom hem så gjorde jag ALLT jag kunnde för att vara drogfri, jag testade alla sätt alla metoder, och jag klarade det, bitvis, ibland gick en mån, och jag föll, jag tog mig snabbare ur för jag hade ju en önskan om att vara drogfri, men jag lyckades inte på egenhand. Jag föll igen.

Det som jag gick igonem de 6 månaderna är det värsta i mitt liv, jag pallar inte ta det just nu men jag mådde så dåligt och höll på att ta både mig och vilda med mig.

Men..... En skyddsängel vakade över oss, jag hade goda vänner som stöttade mig, utan att dom vet om det så gjorde dom det, de flesta hade inte en aning om hur det gick till igentligen, det var bara jag vildas pappa och vida. Det kom in en anmälan till soc, en utredning startade och jag blev övertygad om att om jag ska vara nykter och drogfri kan jag inte leva ihop med en person som inte vill vara det. Jag säger till Tobbe att det är slut, det gör ont i hela hjärtat men jag känner att det är det rätta. Efter det beslutet togs var jag "drogfri" narkotikafri" det hände jag var ute och festade någon gång med vänner när vilda var hos Tobbe, men oftast tappade jag kontrollen över spriten, och kände att jag kunde längta till nästa fest, hela livet kretsade liksom rund detta sjuka.

Så det räkte alltså inte att flytta, va det inte han som hade varit problemet? Nej mitt problem är mig själv, jag kan inte hantera sprit, knark (du som nu kan hantera knark räcker upp en hand) Vid den här tidpunkten var jag även inne i att kräkas upp min mat. Jag gick till komunen, igen bad om deras hjälp igen de sa åt mig kontakta FATTIGHUSET heter det (världens bästa ställe) Där började jag behandling, i behandlingen ingick det i kontraktet att gå på 2 AA eller Na möten i veckan.

Jag gillade det, jag kände att det fungerar, kan detta hjälpa mig att vara nykter för mig och vilda så visst gärna, för mig är det idag inte värt att riskera, en del menar
-Ja men nu har du gott där så länge e det inte dax att klara dig själv lite?
Jo kan tyckas så, men under de åren jag försäkte klara mig själv, gick det bara åt skogen, jag är mästare på att manipulera mig själv och rättfärdiga och tänja på mina gränser.

I källaren så kan jag påminna mig själv om vem jag är, När jag går därifrån är jag lika mycket alkoholist och narkoman som när jag kom dit, men förhopningsvis landat en stund, fått någon eftertanke och känner igen mig i någon annan som varit där.

Det bästa är när det är någon som är på sitt första möte, då blir jag så jätte tacksam för de åren jag har bakom mig och skulle ALDRIG vilja göra om de igen.

En dag i taget är jag nykter!
Tack alla som hjälper mig med det.
kram