Tack för ni komenterarde, ni är så fina, jag känner ju er allihóp det är ju som att läsa någons dagbok, när du läser någons blogg, jag väljer ju vad jag vill dela med mig av, än så länge känns det som att jag skriver om det jag behöver skriva, jag är inte rädd att någon ska prata illa om mig för mina handlingar, jag kan stå för vad jag har gjort och ta ansvar för det idag.
Jädra va jag var rädd innan att ingen skulle tycka om mig, jag skulle vara alla tillags, jag var si jag var så, men nä, nu försöker jag hitta mig själv i djunglen av skönhetsidial, samvetskval och lära mig att bara VA! Och njuta av det goda jag har runt mig, det kommer mera det är jag övertygad om.
så puss och kram till dig min stammgäst! och till dig med som inte är någon stammis......
Pussen i pannan :) Kan inte sova, eller ska jag säga vågar inte somna tänk om.... *prutt*
SvaraRaderaOla är hemma nu å de ä ju kul :)