livet är ju spänande.

Jag älskar att umgås med mina vänner, kan nog inte säga det tillräkligt många gånger. När jag är med dom så kan jag släppa taget, sluta bry mig, löja mig och öppna mig. Men ingenting har fått mig att öppna sig som jag gör när jag skriver, det bara flöder ur mig vissa dagar, som om det längtar på att få komma ut ur mig på något sätt. HÄRLIGT! sen under tiden jag umgås har jag mer tid till allt det där roliga.......

Lilla Vilda är hos sin pappa nu, första gången sen i somras, jag tycker det är lite pirrigt, men jag vet att det kommer gå bra. Hon har varit så arg idag, inte vettigt hur mycket ilska en tre åring kan bära på, jag tror det har att göra med att hon träffade far sin i måndags och visste dom skulle träffas idag. Stackars mammas lilla, det jag kan göra är bara att finnas för henne. Visa att vad som än händer så står jag kvar för henne, jag älskar henne helt kravlöst. På bup kallar de det att hon TANKAR pappa, hon bet inte hur länge det dröjer till nästa gång de får ses så hon tankar upp med kramar, kel, och gos med honom, sen när hon kommer hem till mig är hon the devil!! det lovar jag.

Onsdagar är min favvo dag för tillfäligt, för efter kl 4 på onsdagar kan jag gå i stan och vara säker på att inte träffa T, jag är så sårbar, det väcker så sjukt mycket av att bara se hans bil, eller liknade, det blir en klump i magen och jag måste genas be sinnesro bönen, eller säga högt till mig själv jag måste släppa taget. Jag hatar att känna mig, dumpad, lämnad, sviken övergiven ensam lurad mm så det tänker inte jag göra längre.

Utan det blev som det blev för det behövdes för att jag och han skulle kunna komma dit vi är idag, (fast nu vill jag att han ska komma till baka igen, när jag är där jag är)

Ikväll blir det AA möte, min minsta lilla viola ska tillbringa någon timme med sin älskade gud mor, så glad för hon finns. Tack fia du är MIN mwhooooo!!!!! nej nu fick jag ett ryck bara....

jag vill skicka med tillit till dig!