Nämdemasgården

När jag efter en vecka kom ut från avgiftning, så åkte jag till exet igen, där fanns flytande benzodiazipin och massa rök heroin!

Why not? jag skulle ju ändå "krypa in" hamna på torken, ja du vet kärt barn har många namn. Två dagar senare när soc sekriteraren skulle hämta mig ute i mjällby, hade jag faktiskt kommit ihog tiden, jag hade tagit mig dit och hade állt jag ägde med mig, en svart resväska men kläder och smink, fula kläder till på köpet.

(Nu när jag skriver kommer jag ju på att när jag var på avgiftingtingen bluffade jag bara, i min sminkborste hade jag gömt massa piller inne i stål saken)

Min soc sekriterare är så tjock så jag har aldrig sett större, jag funderar på hur hon ens kan tvätta sig, i bilen uptäcker jag att hon faktiskt inte kan tvätta sig hon luktar blöt hund och katt piss.

Jag ber att få spela mina cd skivor i bilen, helt ok, så hela vägen ner spettar jag Lisa ekdalh och Lars w, är glad och ser detta dom en plats att vila på så att jag ska orka lite mer, bli lite starkare, kunna bli en "helg" knarkare och sköta svennsson livet på veckorna. Framförallt bli lite friskare så jag och exet kan ha det bra.

Jaha när jag kommer fram lämnar lukt tanten mig där, helt ensam helt övergiven och liten känner jag mig. De ser att jag är påverkad och får ligga inne på deras avgiftning igen, jag hade inget med mig nu, jag hade bestämt mig för att vara ren dessa 28 dagar. Jag kommer ihåg jag hade en grön täckväst från mq på mig, de tog ett fotto på mig kika på de o sa jag såg ut som en skrämd fågelunge, sen log hon, för att visa att jag var i trygga händer.

Trygga händer nej fy fan jag ville ut, bort till knarket, smutsen, manierna, ljugandet, stjälandet, men jag kom ingenstan. Mina två cd skivor som jag ägde tog dom, de skulle jag få tillbaka när beh var slut, hmm jag var redan skeptisk, nu tyckte jag de va helt körda! : )

Idag förstår jag varför de hade tydliga regler.

Jag fick mitt rum, hu va rädd jag va delade rum med två till, och en tom säng. Hela första kvällen satt jag uppe i mitt rum och målade, mina pennor hade jag fått behålla. Satan va ledsen och mörk jag kände mg, saknade exet med funderade på vad han gjorde nu medans jag satt här inspärrad. Förmodligen va han ue och roade sig med andra kvinnor och levde loppan! Ringa fick jag inte göra första veckan, så det gjorde med att jag fick en klump i magen.

Jag kännde mig lurad av exet, han hade varit här han kunde väl ha berättat för mig att det va en sjuk sekt jag skulle till!!!!! Jag kännde HAT!

Tydligt schema hade vi med varge dag, och följde jag inte regler var det bara att packa? va? packa men ville dom inte jag skulle vara där då? Jo då men jag kunde inte få hjälp om jag inte själv ville det. På kvällsmötet den kvällen satt vi i en ring, en efter en presenterade sig.

• ...... Alkhoklist.......... hej ....
• .......Alkoholist/narkoman.....hej.....
• .......Drogberonede....hej......
• ..... Alkoholist...hej....
• ....... Alkoholist....hej.....
• Hej jag heter Mia och jag är narkoman! (fy vad jag grät darrade, skämdes för att ta orden i min mun)

Det blev lättare och lättare. För mig är det en påminnelse varge gång jag säger det att jag är maktlös och har tappat kontrollen efter första drogen..

En är för mycket och tusen aldrig nog

Jag var yngst på hemmet, män och kvinnor fick inte hälsa på varandra, hade vi föreläsningar ihop satt vi på särskilda sidor, och aldrig aldrig fick vi prata med männen. Det var en ung kille, som ville träffa mig, skickade lappar, tillslut gjorde jag det, jag ville ju ha lite späning på detta haket! men nä när jag kom dit till honom kunde jag inte jag va ju för tusan NYKTER! hur skulle jag ens kunna prata med en kille nu, hur skulle jag ens våga kyssa eller hålla i handen, jag ville inte se den kille nåt mer!

Exet bestämde sig för att hälsa på mig en natt, tydligen så saknade han mig fast hasn förredetta fru redan hade flyttat hem igen innan jag ens hann utanför komunens gränser, han hälsade på och jag fick spela förvirrad-vilsen-tjej-gick-ut-i-1meter-snö-fick-panik-hittade-inte-hem-igen! Jag hade gått ut för att möta honom, vi möttes en timme ungäfär, det kändes konstigt, jag var ju NYKTER, vem va jag då, han kände ju inte mig, och jag inte honom, ja det blev skumt och mycket att tänka på...

När jag kom springandes tillbaka-glad-gråtandes-för-jag-hittat-hem-igen tog de genst drogtest på mig, deras erfarehet säger lita aldrig på en narkoman! Jag var ren, jag var ju NYKTER : )

detta var nog för ikväll, jag berättar lite i taget.

Ett ordspråk jag hörde på beh

-hur vet jag om en narkoman ljuger? Svar. Hon rör på läpparna!

Jag är inte stolt över det jag gjorde på vägen dit jag är idag, men jag är stolt att jag klarade det, och att jag faktiskt sitter här och skriver NYKTER!

SKÅL!