vilken härlig dag nu i efterhand, bara jag och mina flickor, jätte bra har vi det.
Tänk att vi har en lägenhet, mat, kläder, ja allt det nödvändiga. För fem år sedan var jag vräkt, bostadslös, ägde inte en pryl, bara väskan med mina kläder och smink. vilket liv jag levde då, jag levde ju för fan på att ta livet av mig, sakta men säkert det lovar jag.
och för att inte tala om vad jag gjorde för att få tag på droger.... nej var du inte där kan du inte förstå.. sen tillråga på det vad gjorde jag inte när jag tog droger, hu vilken skam, både för mig och min familj, dom fick utstå mycket, jag vet nu i efterhand att lillasyster fick höra massa om mig av andra. Kommer ihog den julen dom fick tag på mig, olivia ville så gärna lämna en julklapp och mamma och sandra hade köpt en jättefin kläning, nu i efterhand ser jag hur sorjligt det var men då var jag så avstängd, bedövad, kläningen var förstor de hade ju inte träffat mig på nästan ett år och jag vägde ungefär 52 kg när jag var på beh, så då var det väl något liknande, jag såg hemsk ut. All kläder jag bar var förstora som jag hade fått av någon, hämtat i någons lägenhet eller snott.
Men jag såg inte vad som hände, jag såg inte att knarket höll på att äta upp mig, mest själsligt, det är jobbigast att bygga upp efter den förnedring och skam det innebär att vara slav under kung knark!
När jag varit på avgiftning en vecka så hade jag två dagars mellanrum innan min beh började, under den tiden hann jag få i mig väldigt mycket lugnande medecin och flytande benzodiasipin, så jag fick en avgiftning till på nämdemansgården. En avgiftning är ju presis vad det låter som, det gör ont jätte ont, ett gift ska ut i kroppen, och det enda din hjärna känner till är enda lindringen på den smärtan är att stoppa i dig mer, men nej det gick jag blev ren... ett tag...
nej hördu nu orkar jag inte älta det mer idag, tror jag bearbetar lite av det som varit när jag skriver, det känns som det försvinner då på något sätt, och jag har med tiden enklare för att se min del i problemet och ta ansvar för mig och mina barn....
Jag är en bra mamma
jag kan ta det lungt
jag är drogfri
tack för en lugn dag
tack för allt fint jag har
tack för jag jobbar med mig själv
hjälp mig vara nykter och drogfri imorgon
hjälp mig göra rätt val
hjälp mig älska mig själv
onsdag 4 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
jaha..då fick man börja dagen med att gråta.. man jag gråter inte för att jag är ledsen. Jag gråter för jag blir så glad av att se dig nu. Vi har känt varandra 1 månad ungefär nu och det enda jag kan säga är att jag tycker du är en underbar person. Det känns som jag känt dig hela mitt liv :)
SvaraRaderaVill bara säga hej. Kom in via Walla. Så tråkigt med folk som smyger omkring ;) Och jag behöver nya bloggar att läsa.
SvaraRadera