torsdag 9 april 2009

Kvinnosyn-Miasyn

Antar att min syn att se på mig själv är en blandning av den bilden mina föräldrar hade, hur pappa såg på mamma och hur hon såg på sig själv, och hur pappa behandlade andra kvinnor.

Börjar jag med synen pappa hade på mamma var den ju inte bra, kan inte komma ihåg de passades kramades eller va trevliga mot varandra, och hans sätt att prata om henne var fruktansvärd, han kallade henne både det enda och det andra. Ett antal gånger har jag själv vittnat till att han har slagit henne, (undrar vad som hände när inte jag såg)

Hur mamma såg på sig själv, idag är det bra men då va tvi blä, jag tror hon gick på allt som han sa till henne och förmodligen kände hon sig som något katten släpat in.

Sen har vi då min pappas kvinnosyn, ja va ska jag säga, han ser nog kvinnan som sexredskap, kan minnas så måga jobbiga saker med det, alltid när han va full, vilket han va varje gång vi var där, hade han kvinnor där, som han sen aldrig träffade igen, jag tykte det var spänande iblan, och tänkte att hon ser ju snäll ut, ska hon bli min lotsas mamma nu? en del va riktigt snälla och mysiga med, men inget varade för evigt. Det var alltid något fel på dom, för tjatiga, för tjocka för fula för snälla för dumma, ja allt.

Jag har två smärtsamma minnen från honom, det ena är när hans "tjej" som han hade med sig från tjeckoslovakien Edith hette hon, hon hade varit med hem till sverige, jag gillade inte henne men han sa han älskade henne och ja ja vad skulle jag säga, hon var ful som stryk med på köpet. men jag åkte med dom på resan och varje jävla natt i lastbilen höll dom på, jag kommer ihåg jag råkade se, jag lotsades sova på denna kvadrameter vi bodde på och bad till gud att det skulle ta slut, några dagar senare stannade han lastbilden, hon skrek något, han skrek jävla hora, stängde dörren skrattade och sa ha ha hon trodde hon skulle få pengar me nu, jävla tjocka horan har fått komma till sverige, fått mat sovplats och riktig kar, hon kunde inte haft det bättre.

Så min miasyn har inte varit allt för bra, jag har behandlat mig själv som han behandlade dom. Men nu är det slut på det.
ge mig mod, kram

3 kommentarer:

  1. Du skriver väldigt gripande och ärligt, det uppskattar jag. I mångt och mycket så tror jag att det är svårt att tvätta bort de minnesbilderna och den miljön bara sådär. Ett steg är ju att du faktiskt är medveten om varför och vad DU anser.

    Jag önskar jag kunde hiva ner tusentals ton av mod ned till dig där nere i Blekinge för det är du banne mig värd.

    KRAMAR

    SvaraRadera
  2. Du min älskade vän, jag tar fram minnen men du är bara värst. Håller på att vänta på maskinen med lakan ska bli färdiga så ni får krypa ner i nytvättade o härliga lakan när ni kommer....
    Älskar er helt kravlöst o önskar er det bästa mer än jag kan ge.

    SvaraRadera
  3. Så som du beskriver din pappa..exakt så va Natalie pappa..jag får kalla kårar..eller hur det heter när ja läser detta..förstår din mamma med..jag med fick heta det ena och det andra..plus att Nattis fick se mkt hur han slog mig..precis som du kommer ihåg att du såg din pappa slå din mamma :(Sånt försvinner aldrig från ens minne..vet om att Natalie med mår dåligt av allt skit som hnt oss i vår lilla familj.Tycker du är stark..ock fortsätt ed det du gör!Kram Monica

    SvaraRadera