Ja under dagens få timmar har jag så klart hunnit tänka massa, jag har så klart läst på bloggar och vanrat runt lite, jag har haft världens längsta och jobbigaste strid med min lilla Vilda, anledningen till att den blev så lång och jobbig var på grund av MIG jag hade inte tillräckligt med tålamod, och hanterar jag inte henne på "rätt" sätt så eskalerar det och hon mår skälv så dåligt av det, jag med för den delen.
Men ja ja nu är det lungt och jag sitter här vi har kramats och myst, viola somnade från hennes skrik och jag behövde skriva lite.
Jag har vissa minnen som ploppat upp i skallen senaste tiden, hux flux kommer dom, sen kommer dom igen, Jag har funderat mycket på vad det betyder, och om det är någon mening jag ska printa ner dom här. JAg vet faktiskt inte, jag har vissa som är "skräck senarie light" sen har jag värsta sjukaste minnerna som många nog inte skulle tro va sant, men har du själv en mamma eller pappa som är alkohlist skulle du till 100% känna igen dig, jag tror sjukdomen alkohlism är demokratisk och alla känner någon som är alkoholist, eller som vuxit upp med en alkoholist.
Jag har ett syfte med mitt skrivande, det hade jag från första början, meningen var nog inte att så många skulle hitta hit och hinna läsa det som kommer ur mig, men på något sätt så bara flöt det på och det blir liksom en del av mitt liv att skriva.
Tanken var att göra upp med mitt förflutna en gång för alla och att kunna se min egen väg genom ett tillfrisknande, jag började skriva när jag mådde som sämst, sen tänkte jag att efter exakt 365 dagar skulle jag göra en samanfatning, skriva ut och se på mig själv vilka förändringar som hade skett och vad jag mer behövde få hjälp med. Ganska spänande tycker jag.
*Jag tror jag ska ta ett Light minne, för min älskade lillasyster har med sin del i dettta och jag måste prata med henne om jag får nämna vissa saker, men det som bara jag var med på är min upplevelse och mina känslor. När jag var 15 så flyttade jag till karlshamn, jag bodde student lägenheter där, skar mig mycket i armarna, skrev och var olykligt kär, för att dämpa detta åt jag en jävla masa mat och godis, va tjock och mådde dåligt för det med. Och det var mycket alkohol och "lätta" droger inblandat då, hade varit ett par år redan. Min kära pappa som jag då beundrade mest av allt i hela världen, för mig va han ett helgon. Jag dyrkade marken han gick på och jag har ingen som hälst aning om varför, för han har inte gjort annat än ljugit och svikit mig. Hur som hälst var han ny gift, men en annan aloholist, och hon var svrtjuk på mig och min syster, först fick han inte träffa oss ensam, hon trodde vi höll på med honom då..hmmm!! stor schan!!!!!!!
Det eskalerade och han och hans fru började ringa mig när de var fulla, jag ville inte parata med dom då och la på, de blev aggresiva och började hota mig när de druckigt, vet nu i efterhand de ringde hem till min mamma och hennes sambo med.
Tillslut ringde dom och bad mig hoppa i hamnen, för jag va ju så jälva sjuk i huvudet, jag var så fet och så misslyckad. Då bad jag dom sluta men NEJ.
Jag började stänga av telen när dom ringde, jag pallade inte, då började dom prata in på telifonsvararne när de hade sex och sa massa äkliga saker... nja det var liten snabbis ett minne, nu kom tobbe med glass och revben, MMMM gott.
Kram
onsdag 1 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fy fan! Ingen ska behöva få uppleva något sådant...Du e stark =)
SvaraRaderaUsch Mia...Hoppas din pappa skäms idag..han påminner om Natalie pappa..en jävla gris med andra ord!!!
SvaraRaderaAllt blir som det ska bli o man får det man förtjänar på gott el ont förr el senare.
SvaraRaderaTack för att ni finns
Herregud vännen...det är så hemskt at läsa, men ut med det bara! Du behöver det o folk behöver läsa det oxå, för att lära sig o för att förstå! Bamsekram till dig som tar stora kliv varje dag:)
SvaraRaderamen för helvete!!!! Fan ... men som Lisenhjärtat åxå skriver UT MED SKITEN!!!!!
SvaraRaderaVi ses sen. Puss och kram