O så sant, nästan så det svider

Jag måste lämna det sjuka och gå till det friska för att hitta mig själv!

Klockrent, men vad som är sjukt måste nog jag inse själv, vissa saker har jag skydd för, andra inte. Men vad anses sjukt? fasen jag blir förvirrad. Är inte det viktigaste att jag hittar mig själv? sen kan jag va bland hur mycket sjukt som helst, bara tryggheten av att allting blir som det ska och jag utsätts inte för fler prövningar än vad jag klarar av.

Att hitta tillit är nog det viktigaste för mig, jag är helt medveten om att lita på människor är sin sak, jag kan inte lägga ut mitt liv i händerna på någon annan, den personen är mänsklig med sina fel och brister precis som jag.

Men att hitta tro till att att det som händer i mitt liv ska lära mig något, eller att jag ska växa genom mina prövningar. Och att exempelvis ångesten jag lever med inte är farlig. Tror jag bara att allting blir som det ska och jag tar en dag i taget så växer trygghet fram.

Jag kan inte öva tillit till människor på en öde ö.

Varje dag säger jag till mig själv, hjälp mig göra rätt val idag, om det så skulle leda till min nästa livskris så är nog meningen det.

God morgon.
Kram